Sök:

Sökresultat:

3259 Uppsatser om OECD:s riktlinjer - Sida 1 av 218

Bolagskoder- en jämförande utredning av nationella och internationella direktiv i Sverige och England

Denna uppsats bygger på fyra grundstenar; Svensk kod för bolagsstyrning, Combined Code on Corporate Governance, riktlinjer från OECD, EU:s rekommendationer. För att skapa förståelse för dessa olika regelverk samt möjliggöra en analys, har teorin om Agent och Principal, samt den om Corporate Governance använts. Förutom studier av regelverk har diverse intervjuer genomförts med svenska och engelska börsnoterade företag som lyder under bolagskoderna, samt även intervjuer med revisionsföretag. Dessa har fungerat som informationskällor, referensramar, och underlag för analys och slutsatser. Det ges även sammanfattningar av Svensk kod för bolagsstyrning, samt för Combined Code on Corporate Governance, en redogörelse för riktlinjerna publicerade av OECD och EU:s rekommendationer.

Integritet och skydd av persondata - en fallstudie av Uppsala kommun ur ett internationellt perspektiv

Vår studie granskar personuppgiftshanteringen i Uppsala kommun och undersöker hur internationella dataskyddsriktlinjer påverkar deras arbete. Vår forskningsmetod är fallstudie och som datainsamlingsmetod utförde vi semistrukturerade intervjuer med personuppgiftsombudet på Uppsala kommun. Vi har sedan analyserat och diskuterat resultaten kvalitativt. De internationella riktlinjer vi studerat mest ingående är EU:s dataskyddsdirektiv, EU:s kommande dataskyddsförordning, OECD:s ?Privacy Framework? och FN:s ?Guidelines Concerning Computerized Personal Data Files?.

Armlängdsprincipen i lånetransaktioner : Bidrar den svenska tolkningen av armlängdsprincipen till en rättssäker tillämpning av korrigeringsregeln?

Uppsatsen behandlar prissättning av ränta på lån som lämnas mellan företag i gränsöverskridande intressegemenskap, där korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL tillämpas för att avgöra huruvida den interna räntan satts på marknadsmässiga villkor. I fall då räntan anses avvika från den som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter möjliggör regeln en justering av resultat hos det företag vars beskattningsbara resultat i Sverige minskat på grund av den oriktiga prissättningen. Regeln avser således att skydda den svenska skattebasen genom att förhindra att företagen utnyttjar avdragsrätten för ränteutgifter och överför vinster till utlandet. Korrigeringsregeln ger uttryck för armlängdsprincipen och överensstämmer med artikel 9 i OECD:s modellavtal, utifrån vilken OECD har utarbetat riktlinjer som behandlar armlängdsprincipen ingående.Uppsatsen syftar till att analysera huruvida den svenska tolkningen av armländsprincipen bidrar till en rättssäker tillämpning av korrigeringsregeln.

Ändringen av artikel 7 i OECD:s modellavtal : En komparativ studie

States have sovereignty in deciding how to tax business profits. If two states wish to tax the same profit that belongs to the same taxpayer, double taxation will arise. The increasing number of multinational companies gives rise to double taxation problems and the states have to co-operate to find out how to avoid such problems. The OECD Model Tax Convention includes an article in how to determine the rights to tax business profits. This article has been a subject of discussion and a committee of the OECD has been working to develop a new article 7.The work in proposing this new article has had as its aim to reassure that the interpretations of this regulation is made in the same way.

Ekonomisk tillväxt och miljön : En undersökning av miljökuznetskurvan

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är medlemmar i OECD.

Fast driftställe enligt OECD:s modellavtal i ljuset av elektronisk handel

The purpose of this thesis is to examine whether the concept of permanent establishment, as defined in Article 5 of the OECD Model Tax Convention on Income and Capital, is applicable to electronic commerce and if so whether the current definition is able to appropriately deal with the challenges of electronic commerce.In 2003, the OECD added a new section to the Commentary on the Model Tax Convention on Article 5. The new section is a clarification on the application of the permanent establishment definition in electronic commerce.The current definition of permanent establishment in the Model Tax Convention relies on the physical presence of a foreign corporation as the threshold for source taxation. While the current definition, prima facie, might be applicable on electronic commerce, the highly mobile nature of electronic commerce might affect the current revenue distribution equilibrium between states..

Naken fast med kläder - en kvalitativ studie om fri och improviserad dans

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är medlemmar i OECD.

Att gå vilse och finna nya vägar. En kvalitativ uppsats om upplevelser av psykoterapiintegration - under utbildningen och i yrkeslivet

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är medlemmar i OECD.

Internprissättningsdokumentation : Bör de svenska internprissättningsdokumentationsreglerna med hänsyn till BEPS åtgärdspunkt 13 revideras, och i så fall, vilka generella aspekter bör lagstiftaren ta hänsyn till vid utformandet av svenska framtida dokumen

2007 infördes regler om dokumentationsskyldighet i Sverige. Reglerna baserades på OECDs riktlinjer för internprissättningsdokumentationskrav. I slutet av september 2014 publicerade OECD BEPS-rapporten ?Guidance on Transfer Pricing Documentation and Country-by-Country Reporting? vilken innehåller omfattande förslag på hur OECDs nuvarande internprissättningsdokumentationsregler bör revideras. Frågan blir därmed om, och i så fall hur, kommande svenska internprissättningsdokumentationsregler bör utformas?Det finns idag betydande skillnader mellan nuvarande svenska bestämmelser och OECDs kommande ändringar.

Effekten av internetlevererad medkänslafokuserad behandling vid långvarig smärta och samtidig emotionell problematik

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är medlemmar i OECD.

Socialt stöd till unga på webben - kan en frivilligorganisations chatt för ungdomar beskrivas som socialt stöd?

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är medlemmar i OECD.

Den offentliga sektorns påverkan på tillväxt : En studie av OECD-länderna mellan åren 2007 och 2010

I denna studie har den offentliga sektorns påverkan på tillväxt i OECD-länderna undersökts. Studiens frågeställning är: Hur påverkar den offentliga sektorns storlek och struktur ekonomisk tillväxt i OECD-länder? Undersökningen är gjord för åren 2007-2010 i en så kallad paneldata-undersökning. För att undersöka strukturen har den offentliga sektorns utgifter delats upp i sex delar - utgifter för utbildning, försvar, sjukvård, varor och tjänster, sociala avgifter samt övriga utgifter.I undersökningen har sex modeller används för att få fram resultat. Undersökningen visade inget klart samband mellan storleken på den offentliga sektorn och ekonomisk tillväxt.

Inkluderande partnerskap för långsiktig utveckling? : En diskursanalys av hur bilder av väst kontra ?de andra? konstrueras och gestaltas i OECD dokument

Föreliggande uppsats syftar till att synliggöra hur diskursiva bilder kring utveckling och partnerskap gestaltas och konstrueras i tre dokument utgivna av Organisation of Economic Co-operation and Development. Ett särskilt fokus riktas till hur relationer mellan OECD, multinationella företag och de utvecklingsländer företagen är verksamma i, gestaltas i dokumenten. Genom att synliggöra särdrag i diskursen kring utveckling och partnerskap finns förhoppningen att se om och hur, utifrån ett postkolonialt perspektiv bilder av ?väst? kontra ?de andra? produceras..

Diskursiv diskrepans En diskursanalys av biståndseffektivitet.

This thesis examines the relationship between OECD-DAC and Civil Society Organizations (CSOs) within an aid efficiency context. The ability for these two actors to cooperate is highly important and determines the outcome for a major part of the development aid in the new millennium. The development agenda for the new millennium emphasizes aid efficiency as a key to a more successful aid, and this requires increased cooperation between all actors. The analysis made is a discourse analysis. The discourse of aid efficiency is analyzed, both its preconditions and results.The analyze finds out that there is a gap between OECD-DAC and CSOs in terms of how to handle aid efficiency.

Bistånd och Relationer

The members of the OECD have agreed on giving aid assistance to developingcountries in a way of promoting their own capacity of handling the challengeof poverty and development. The members also cooperate and coordinate theiraid to recipient countries in the purpose of giving as effective assistance aspossible. The aid from these countries is often intended to human rights,democracy and has a humanitarian idea. This is the way from the OECDcountries. The Chinese way of giving aid mostly aimed at the industry of therecipient to promote the economic growth to lift the country out of poverty.The Chinese way do not aim or intend their aid at promoting human rights ordemocracy, often just industry and infrastructure.

1 Nästa sida ->